Basset

Attans! Det var nära, så ännu kan min älsklingsbasset inte ståta med någon fälld gris.

I sista såten jagade samma gris (tror vi) upp en av drevkararna i ett mindre träd. Det var en grinig gammal Galt det.

Myrra

Jag hämtade Myrra den 12 maj 2003 hos Geir och Brita. Hon var en av 6 valpar, tre hanar och tre tikar. Resan hem gick jättebra utan några protester, trotts de mer än 80 milen. Väl framme fick hon träffa delar av sin nya flock och det tog hon med ro. Vadå stora svarta och bruna hundar, det var väl inget att hetsa upp sig för.

Det första blodspåret på 50 m provade vi den 31 maj. Myrra tyckte det var jättekul att spåra men blev föga imponerad av klöven som låg i slutet. Var det roliga redan slut, tycktes hon säga! Var är rådjuret? Det var en himla tur att matte hade en korvbit som belöning.

Myrra var ju lite skeptisk till vatten i början och förstod inte vitsen med att bada. Retrievers och spaniel är ett underligt släkte som alldeles självmant kastar sig i sjön, tycktes hon tänka. Men hon har lärt sig uppskatta ett svalkande dopp i böljan den blå under de varma sommardagarna.

 

Den 21 augusti 2003 var hon och jag ute på vår jaktmark och då fick hon fart på en hare för första gången. Hon skallade bra ca 50 m där hon tappade spåret vid ett stengärde. Eftersom det var ganska nära mig så skyndade jag dit och stöttade henne att fortsätta leta. Under tappten väckte hon några gånger. När hon så hittade spåret igen så fortsatte hon med ett härligt påstick i falsett. Hon drev sin hare i ca 200 m där tappade hon för andra gången och då var jag inte i närheten så då kom hon tillbaka till mig. Nu ser matte fram emot fler härlig jakt och träningstillfällen. 

(foto. Fredrik Jönsson)

Så äntligen 20121116 fälldes vildsvin för min älskade basset Myrra. Det har varit så nära så många gånger. Matte har ju haft lyckan att stå rätt på hare rådjur räv & kron. På eftersök har jag skjutit dov för henne. Passkyttar har ju fällt både det ena och andra men idag blev det premiär på gris. Nu är det bara älg kvar, det var bland det första hon drev som unghund under en jakt på söderåsen.

Men men hon fyller ju redan 10 till våren. Attans vad kort ett hundliv är!

Basset Fauve de Bretagne

21 november 2004

Här kommer en hösthälsning från mig och Myrra. Myrra har visat sig vara en säker upptagare. Hon kämpar på trots dåligt väder och vittringsförhållanden. I höst har jag ännu inte släppt henne under jakt utan att hon hittat vilt.

Myrra klubbmästare i ökl 2010, Ö Sallerups Jakt och viltvårdförrening